Sagan om Bergslagens Bokloppis

I hyttan rann järnet i vitglödande strömmar, blev till plåtar, trådar och framtidstro

Nu har glöden falnat, valsarna har slutat rulla och det vitglödgande järnet har stelnat.

Byggnaden ligger öde och allt som hörs är ett porlande från bäcken. Men nu anas åter

Nya ljud och tongångar, byggnaderna fylls av liv och lust och en ny framtidstro gror.

En tro på människa och natur i nära samklang, en tro på det lilla, det vackra, det subtila. Att vi tillsammans ska skapa något nytt.

Vi återvänder till rötterna, till magin och tron på någonting större, nånting fantastiskt.

Varje vrå på denna plats fylls av drömmar berättelser, tankar filosofier,livsöden och alla de böcker som skrivits, vandrat från hem till hem och som fortfarande fortsätter att sprida, glädje tankar, förhoppningar, ilska.

Böckerna förgyller våra liv.